UNEP 2018-2022 - UNEP 2018-

Overview

About this project

Insatsen har bidragit till genomförandet av UNEPs strategi 2018-2021 samt med förlängning under 2022 bidragit till genomförandet av första året av UNEPs strategi 2022-2025. Detta innebär att insatsen bidragit till målen under båda strategierna. UNEPs strategi 2018-2021 hade sju övergripande områden. Sidas stöd omfattade sex av dessa, vilka redovisas nedan. 1. Klimatförändringar Inom området klimatförändringar skall UNEPs arbete bidra till att länder allt mer övergår till ekonomisk utveckling med låga utsläpp som samtidigt ökar länders anpassning till och motståndskraft mot klimatförändringar. UNEPs arbete mot denna vision har tre resultatströmmar: Klimatanpassning och motståndskraft; åtgärder för ren energi; samt utsläppsminskning från avskogning och skogsutarmning. Mer konkret innebär arbetet inom detta område att UNEP i samarbete med partners stödjer utvecklingsländer som är särskilt sårbara för klimatförändringar med att utveckla mer långsiktiga, nationella anpassningsplaner med integrerade ekosystembaserade strategier, samt stöd till medlemsländer i utformning och genomförande av utvecklingsstrategier för utsläppsminskningar i enlighet med Parisavtalet. Förväntade resultat var: a) Länder utvecklar i allt högre grad sina nationella anpassningsplaner med integrerad ekosystembaserad anpassning; b) Länder antar och/eller genomför i allt högre utsträckning utvecklingsstrategier för minskade utsläpp av växthusgaser och investeringar i ren energiteknik; c) Länder antar och genomför i allt högre grad strategier och åtgärder inom skogssektorn som ger kvantifierbara utsläppsminskningar såväl som sociala och miljömässiga fördelar. 2. Resiliens mot katastrofer och konflikter. UNEP:s arbete med resiliens skall bidra till att länder alltmer ska förhindra och minska miljöpåverkan från katastrofer och konflikter och samtidigt bygga motståndskraft mot framtida kriser, och vilar till stor del på Sendai-ramverket för katastrofriskreducering 2015 - 2030. UNEPs fokus i arbetet med ökad resiliens ligger på integrering av bästa praxis i centrala bestämmelser för policyer relaterade till prevention, respons och återhämtning. UNEP betonar bland annat att fokus på samarbete med regeringar och privatsektorn i detta arbete. Förväntade resultat var: a) Länder och internationella aktörer integrerar miljöåtgärder för riskreducering i grundläggande policyer och ramverk; b) Beredskapsplaner och krisåterställningsplaner integrerar miljöhänsyn för att öka återhämtningens hållbarhet; c) Krisdrabbade länder antar relevanta strategier för miljö- och naturresursstyrning och hållbara metoder för återhämtning och utveckling. 3. Friska och produktiva ekosystem Arbetet med ekosystem skall bidra till att en ökad andel havs-, sötvatten- och terrestra ekosystem förvaltas genom ett integrerat arbetssätt som möjliggör bevarande och återställande av biologisk mångfald och ekosystemens långsiktiga funktion. Delprogrammet har särskilt stark koppling till Agenda 2030 och SDG-målen samt Konventionen om biologisk mångfald och Aichimålen. Ett särskilt fokus ligger på att en ökad andel marina ekosystem underställs integrerad ekosystembaserad förvaltning och en stärkt regional havsförvaltning. För att adressera bakomliggande orsaker till utmarning av ekosystem fokuserar UNEP bland annat på att tillsammans med partners förse länder och regeringar med verktyg och metoder ör ekosystemförvaltning. Programmet fokuserar även på att främja en hållbar konsumtion och produktion och säkerhetsställa att marina ekosystemtjänster värderas och inkluderas i havsekonomin och havsplanering. Under detta delprogram har Sida särskilt valt ut två marina program där Sida vill säkerställa tillgängliga finansiella resurser för UNEPs fortsatta arbete inom god havsförvaltning. De två initiativen är Regionala havsprogrammet och Regional Ocean Governance, samt Blue Economy Initiative. Förväntade resultat var: a) God förvaltning av marina, sötvatten- och landbaserade ekosystem är institutionaliserat inom gränsöverskridande samarbeten på nationell och internationell nivå; b) Beslutsfattare inom den offentliga och privata sektorn integrerar ekosystemförvaltning och ekosystemens funktion i det ekonomiska beslutsfattandet. 4. Miljöstyrning. UNEPs övergripande målsättning inom området miljöstyrning är en sammanhållen politik och starka rättsliga och institutionella system för att uppnå miljömålen inom ramen för hållbar utveckling. Stödet till UNEP kommer specifikt inom detta område att fokusera på en stärkt och tydliggjord koppling mellan fattigdom och miljö; stärkt främjande, skydd och respekt för miljömässiga rättigheterna; förbättrat skydd för miljöförsvarare/miljöaktivister; samt ett hållbart FN (internt miljöarbete). Under detta delprogram har Sida specificerat stöd till Poverty-Environmental Actions for Sustainable Development Goals, PEA, som bygger på samarbetsprogrammet Poverty-Environment Initiative (PEI) mellan UNEP och UNDP. Ytterligare stöd har öronmärkts för UNEPs arbete med att främja, skydda, respektera miljörättigheter samt brott mot relaterade miljörättsliga frågor, samt initiativ relaterat till policyn Promoting greater protection for environmental defenders. Sida har noterat en ökning av hot och våld mot miljöaktivister på global nivå, och ser att UNEP har en unik position att arbeta för ökad uppmärksamhet och skydd av miljöförsvarare, då de arbetar normativt med regeringar. Ett fjärde stöd under delområdet är till Sustainable UN och andra miljöinsatser inom och mellan FN-organ, som exempelvis Environmental Management Group (EMG) för fortsatt arbete med att öka FN:s interna miljöarbete. Förväntade resultat var: a) att miljömålen inom ramen för hållbar utveckling uppnås genom samordnade insatser av det internationella samfundet på global, regionala och subregionala nivåer; b) att institutionell kapacitet och policy och/eller rättsliga ramar förbättras för att uppnå internationellt överenskomna miljömål, bland annat Agenda 2030 för en hållbar utveckling och SDG-målen. 5. Kemikalier, avfall och luftkvalitet Inom området kemikalier, avfall och luftkvalitet skall UNEPs arbete bidra till en god förvaltning av kemikalier och avfall och förbättrad luftkvalitet som bidrar till en hälsosammare miljö och bättre hälsa för alla. Inom detta område pekar UNEP på vikten av användande av teknologi i arbetet med förbättrad förvaltning av avfall och kemikalier för en mer hållbar stadsutveckling. Insatsen kommer specifikt inom detta område att fokusera på förbättrad kemikalie- och avfallshantering inklusive stärkta relevanta konventioner och avtal; minskad mängd och nivåer av farliga kemikalier i produkter; förbättrad hantering av avfall från elektroniska produkter (e-avfall); minskade luftföroreningar och minskade havsföroreningar genom en "källa-till-hav"-ansats. Under detta delmål fördelas stödet till fem prioriterade frågor: kemikalier och avfall inklusive konventioner och avtal; kemikalier i produktprogram (Chemicals in Products Program, CiP); elektroniskt avfall/e-waste; luftföroreningar; samt marina föroreningar. Förväntade resultat var: a) Vetenskapligt baserade metoder som stöder övergången till en hållbar utveckling genom flera vägar och antagandet av hållbara konsumtions- och produktionsmönster på alla nivåer; b) Offentliga, privata och finansiella sektorer antar och implementerar alltmer hållbara förvaltningsramar och praxis; c) Offentliga och privata sektorer är alltmer medvetna om och stöder antagandet av hållbara konsumtionsmönster. 6. Resurseffektivitet. UNEPs arbete med resurseffektivitet skall bidra till att länder övergår till en hållbar utveckling, inklusive inkluderande grön ekonomi och handel, och anammandet av hållbara konsumtions- och produktionsmönster där kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och ohållbar resursanvändning och miljöpåverkan brutits, samtidigt som människors välbefinnande förbättras. Under detta delprogram har Sida specificerat stöd till UNEPs arbete med 10-Year Framework of Program

• Plan
• Implementation
• Outcomes

Alignment

SDG focus